Enmansband på turné - Eneröds liv som spelman

Dragspel, saxofon, keyboard och sång. Och en turnébuss såklart. Så är det många som minns honom, även de allra yngsta. Vi pratar förstås om Sten-Erik Eneröd, som med ett brinnande intresse fick både sig själv och Vilhelmina att blomstra.

Vi står och beundrar den vackra stenen längst ner på Ella-Marie Erikssons trappa när hon slår upp dörren och välkomnar oss in. Vi möts av värmen från kaminen och blickarna dras snabbt mot de tavlor med diplom och fina bilar som pryder väggarna. I detta hus har hon delat 40 år av sitt liv med Vilhelmina-profilen Sten-Erik Eneröd, från tidigt 80-tal till hans bortgång i början av 2018.

En tuff start på livet

Vi tittar på bilder och Ella-Marie börjar berätta om Sten-Eriks liv. Han föddes år 1939 – tolv år efter sin yngsta syster – i Vilhelminas kyrkstad, men föddes alldeles för tidigt och hans första tid i livet var en kamp mellan liv och död. Han vägde dryga två kilo och och hölls vid elden för att stanna vid liv.

– Men han överlevde och växte upp i Alphyddan två mil norr om Storseleby och fick vara delaktig i familjens lilla jordbruk tillsammans med sina syskon, berättar Ella-Marie.

När Sten-Erik var tretton år fick han ett durspel i julklapp, som han lärde sig spela ett fåtal låtar med.

– Det blev dock tröttsamt för hans mamma och pappa att lyssna på samma melodier om och om igen, så de bad honom att lära sig något annat, säger Ella-Marie och skrattar.

Vidare tar Ella-Marie oss genom Sten-Eriks första spelning, som visserligen var väldigt oplanerad. Hon berättar att det var en midsommarafton och dans på logen i Brännåker. Han var fjorton år och när han kom dit och man förstod att någon spelman inte skulle anlända till dansen, fick Sten-Erik själv hålla i musiken.

– När han kom hem hade han tjänat över 200 kronor på en kväll, på den tid då dagpenningen låg på 20 kronor. Det måste ha varit en upplevelse, att tjäna så mycket pengar på något han tyckte var så roligt, säger Ella-Marie.

Under Sten-Eriks vuxna liv provade han en del olika jobb men det som passade honom bäst var arbetet på posten, där han skulle stanna många år. Ella-Marie berättar om Sten-Eriks första dansorkester, Swingboys, som hade premiärspel i Skog år 1957. Därefter bytte bandet namn några gånger men landade till sist i Eneröds. 30 år efter bandets första spelning avvecklade han orkestern och startade sitt enmansband istället, vilket nog de flesta minns honom för.

Han möter kärleken

Ella-Marie tar fram en liten tavla med guldfärgad ram. I ramen finns ett svartvitt foto på en ung, blond kvinna och en man med lockigt hår och en gitarr i knät. Det är ett foto av Ella-Marie och Sten-Erik. På bilden är Ella-Marie ungefär 20 år, vilket vittnar om att hon delat en hel livstid med sin livskamrat. Ella-Marie jobbade på Öbergs livs i Långsjöby, i samma by som Sten-Eriks syster Hjördis var bosatt.

– Det ena ledde till det andra och vi blev ett par. Men jag tyckte inte om att dansa! säger Ella-Marie och skrattar. Till och med prästen på begravningen trodde att vi träffats under en dans, men så var det verkligen inte.

Sten-Eriks spelande innebar dock att han var borta från hemmet en hel del. Varje tisdag spelade han på Åsele Värdshus och på onsdagarna på Hotell Wilhelmina. Ella-Marie berättar att helgerna ofta gick bort till olika tillställningar runt om i Sverige och Norge.

– Musiken var ett av Sten-Eriks många intressen, men det fanns mycket mer därtill, förklarar Ella-Marie. Han arrangerade dansgalor, motormässor, inlandsmässor, hembygdsdagarna och han var även med och arrangerade första uppsättningarna av WWW-helgerna. Dessutom gav han idén om skoterns dag som är väldigt populär idag.

Sten-Erik levde ett innehållsrikt liv och han är ihågkommen för sin musik, för Inlandsbanan, Lappmössan, Radio Lappland som sändes varje dag, sin ”motorcykelhusvagn”, kåserier i Vilhelmina Aktuellt och mycket, mycket mer. Han har diplomerats och fått en rad utmärkelser.

En hel livstid tillsammans

Så hur var det då för Ella-Marie, som stod bredvid Sten-Erik under hans framgångsrika år? Hon lyfter upp mappar och pärmar från en stor låda på golvet. Där har hon samlat tidningsurklipp, foton och mycket annat som hör ihop med Sten-Eriks liv.

– Förhållanden går upp och ner, så är det och så kommer det att vara, säger Ella-Marie. Men när man har delat så lång tid tillsammans är det som att halva en själv försvinner när den man älskar går bort.

Radio Lappland – premiärsändning

Tack till Medborgarskolan som behållt detta i sitt arkiv. Här kan du lyssna till premiäravsnittet av Radio Lappland som sändes i augusti 1994. Programmet ser du nedan.

Vilhelmina_svart